More haste, less speed

Jag satt i bastun idag efter dagens styrkepass och kom att tänka på ett samtal från i höstas:

Hade precis kommit hem från några dagar i Jämtlandsfjällen när jag stötte på grannen på gatan.

Han var högröd i ansiktet och svetten forsade från hans kala hjässa, blicken var stirrig och han hade svarta ringar under ögonen.

-Nu jävlar, sa han. Nu går det inte att stoppa mej, sex veckor till och jag är klar.

-Kommer precis från gymmet och kört dagens styrkepass, sen är det bara ett intervallpass kvar idag, 6 tusingar i 4:30-tempo. Sen blir det middag. Ett glas grädde, lite bladgrönsaker och ett avkok på baljväxter.

-Du vet man måste ha ett bra program att föjla om nåt skall hända. Jag käkar enligt LCHFSSS-metoden (Low Carb High Fat Super Sport Special betydde det visst) man blir lite yr och ilamående de första fyra veckorna men efter det så funkar man bra, det är bara darrningarna som man får dras med. Men som jag sa så får man ju satsa om nåt skall hända.

Ok sa jag lite tveksamt, mår du bra då, du ser ju lite sliten ut?

- Fan det är inga problem med mej vetdu, jag kör efter Furman Institute of Running and Scientific Training. Dom har ett jävligt tufft program för sub 3:30 på maran så det är bara att köra på , bara sex veckor kvar, inga problem med mej vettu.

Jag lyfte ur min väska ur bilen och tillfälligt tappade han den stirriga inåtvända blicken och intresserade sig för mej några sekunder.

-Varfaan har du varit då, har inte sett dej på ett par dar.

-Jag har varit i Vålådalen och sprungit några dar, svarade jag.

Han sken upp och frågan kom som en självklarhet.

-Jaha vilket program kör du då?

-Vänta vänta jag vet, fortsatte han, det måste väl vara Szalkai's sub 5 program va?

Njae, svarade jag lite osäkert. jag har bara varit uppe och sprungit några dar, inget bestämt sådär, bara lite skön fjällöpning för nöjes skull.

Jag vet inte var i den meningen jag tappade honom men när jag tystnade såg han ut som en övergiven fågelholk.

Till sist lossnade tungan och han konstaterade svagt.

-Men du kan ju inte bara springa?? Man måste ju ha ett program att följa, annars ger det ju inga resultat, annars vet man ju inte när man är färdig.

När han hörde sitt egna sista ord sken han upp och var direkt tillbaka i sitt speedade tillstånd och repeterade ytterligare en gång

-Faan nu är det bara sex veckor kvar vettu, sen är jag klar. Sub 3:3 vettu, grejer det. Man måste ju ha ett jävligt tufft program sörru annars händer det ju ingen.

-Nej jag måste rusa vettu, byta om för intervallen, det gäller att köra på vettu.

Hej.

Han försvann in i sitt hus och precis innan dörren smällde igen hörde jag 

-Sex veckor sen är jag klar vettu.

 

Jag stod kvar en stund och funderade, jag kände mej lite orolig.

Hur går det för oss då, som inte har några program att träna efter.

Hur skall vi veta när man tränat färdigt??

 

Spring försiktigt (med eller utan träningsprogram)

 

MVH/Bengt

 

(Nu skall jag gå och se till att rätt låt vinner)