More haste, less speed

I dag kändes det som jag var på väg att bli förkyld, trött kraftlös och lite pirrig i kroppen, det brukar vara ett säkert tecken på infektion.

Jag gick i alla fall iväg till gymmet för att springa och bestämde mej för att låta pulsklockan styra. Om det visade sig att pulsen låg högre än normalt skulle jag ta det lugnt och avbryta.

Nu var pulsen låg och fin som den brukar när jag är frisk men tröttheten fanns kvar så jag tog det extra lugnt ändå men genomförde i alla fall passet som planerat.

Det är märkligt hur olika det känns i kroppen olika dagar. Frågan är hur mycket man skall ta hänsyn till dagsstatus. Personligen så är jag ganska känslig för kroppens växlingar och är nog inte den som kör huvudet i väggen och bara kör på. Nej jag vill nog ha en stor portion av lust för att kunna hålla på med det här.

Inställningen till sin träning är nog något som man bör fundera lite över, det blir nog mycket lättare att hitta sig egen motivation om man har klart för sig vad man vill och varför man vill träna. Det finns med säkerhet inget universalsvar utan det är nog högst personligt men inte mindre viktigt att man uttalat för sig vad man vill.

Personligen försöker jag bygga  en identitet som den starke, friske och naturligtvis den snygge kille jag vill vara.

Sen att det bara är i mitt eget huvud gör absolut inget, det funkar för mej och kallas Självkänsla.

 

Spring försiktigt. (För din egen skull)

MVH/Bengt