Skön kvällspromenad i skogen, tyvärr mycket mygg, hade man mått bättre och inte varit så tung hade det nog varit skönare att springa. Jag blir ledsen när jag tänker på hur tränad jag var en gång i tiden, hur jag bara flög fram i skogen och hur endorfinerna verkligen var där. Nu vet jag ju aldrig om jag någonsin når dit igen? Om jag någonsin får uppleva en smal och vältränad kropp igen? Hur länge kommer det ta i sådana fall? Jag blir ju inte yngre såklart.....Fan vilken sorg. Satt och läste en bra blogg igår för tjockisar, den var rak och ärlig om både kosttillskott och dieter och hur man måste tänka och ta eget ansvar för vad man gjort mot sin kropp, att kvick-fix inte finns egentligen....Men hur i helvete ska man kunna må bra psykiskt när du tränar och tränar men resultaten bara dröjer eller kanske rentav uteblir....Suck, jaja. Hoppas nu jag får sova bra på nätterna, de här två sista dagarna har ju bara varit abstinens....det är plågsamt.