Om jag ska sammanfatta den här månaden så ger jag den betyg 2/5. Jag har inte lyckats komma upp i godkänd träningsmängd och dagarna med träning är fortfarande segt och glest. Jag har dessutom haft jobbiga sockeråterfall och jag antar att jag kämpar med mina demoner att sluta med min anti-depp pga utebliven viktminskning. Man drömmer ju om att träningen ska göra underverk och ersätta alla piller. Vi får väl se vad som händer, men abstinensen är ju det värsta när man laborerar som jag gör.

Inför månaden som kommer planerar jag väl egentligen bara att köpa ett bodypump-set och framförallt äta aptit-hämmande drak-piller med mycket koffein. Samvetet över att jag äter animalier gör sig ofta påmind och ibland vill jag ersätta allt med tofu för att jag hatar mänskligheten så pass mycket redan, men jag antar att jag inte brukar orka i längden. På den punkten får vi väl se, men lowcarb är viktigt för mig i den rena mån det går. Läser just nu om lchq och tycker det är bra, men ren keto går ju snabbare och jag är väldigt väldigt desperat.

I perioder är jag ofta låg över vikten och mitt utseende, dessutom har jag åldersnoja. Humöret pendlar trots att jag kämpar för att hålla det positivt.

Nu ska jag lämna Maj bakom mig, det som jag gjorde bra var bra och det som blev mindre bra blev vad det blev. I juni önskar jag att jag tar mig an lite mer gruppträning via kvix, yoga och kettlebell kanske. Sen vet man ju inte hur fort samhället öppnar upp efter covid, när padel eller något annat kan bli aktuellt. Viljan finns där, men jag måste ta en dag i taget. Inte minst stjäl jobbet så enormt mycket tid, men jag håller tummarna.