Måste säga att jag är grymt besviken på mig själv. Jag drack en nocco som jag höll mig på hela dagen utan att vara det minsta hungrig, bara allmänt speedad på koffeinet. Givetvis slutade det med att jag var vrålhungrig till middagen, åt egentligen inte så mycket och tyckte jag klarade mig bra, men så på kvällen gick det åt helvete. Jag var helt enkelt vrålhungrig igen. Det blev TVÅ jävla middagar till. Nu måste jag lära mig av detta och äta en ordentlig frunch som jag står mig på länge så att det inte blir så här. Dessutom äter jag för lite fett enligt LCHF. Det är jobbigt, det är så svårt att vräka på fettet utan att börja må rätt kasst. Det är som att kroppen säger ifrån. Vad brukar man säga? Lyssna på kroppen. Men jag måste fan gå ner i vikt alltså, tycker träningen går relativt bra men jag går inte ner i vikt bara. Hur mycket tålamod ska en människa behöva ha? Som jag förstår det så kan jag inte ligga högt i protein egentligen heller då det också omvandlas till glukos vilket påverkar insulinet och leder till fettbildning. jag vägrar ge upp, men det känns tungt. Hur ska jag göra för att minska cravings utan att höja fettet så mycket? Är det för mycket begärt att få vara en smal trimmad jävla kvinna i den här förbannade världen? Suck!